Lilla lättskrämda araben såg inte människorna som gått upp i skogen vid stigen.  När hon väl upptäckte dom så var dom helt säkert där för att lättare kunna attackera henne! 

Hon kastade sig runt med krumsprång och galopp, fick stopp på henne, tänkte få henne att gå förbi men sen såg jag att dom antagligen gått upp i skogen för att dom hade hund och ville släppa oss förbi. Men jg visste att det skulle ta ett bra tag att få den lättskrämda araben att komma förbi och jag hade dessutom kelpiesessorna med mig (som uppförde sig helexemplariskt) så jag valde att vända efter att ha lugnat ner lilla hästen lite. 

Men hon kunde inte riktigt släppa händelsen så när jag tänkte låta henne få trava lite så exploderade hon! Bocksprång efter bocksprång.  Jag hann ändå tänka otroligt mycket, om jag skulle ramla av och hur jag skulle få henne att sluta. Blev riktigt stolt över mig själv att jag utan svårighet höll mig kvar och att jag hela tiden var så lugn ❤ Mira lugnade ner sig men dansade fram frustandes. Blev en lite längre runda så hon skulle få slappna av och avsluta bra. Kelpiesessorna klagade inte 😉